
| Ras | border collie |
| Född | 2005-03-22 |
| Regnr | TAVLIC000033 |
| Färg | svartvit långhår |
| Mankhöjd | 49 cm |
| Vikt | 19,6 kg |
| Far | Tingsbackens Japp |
| Mor | Nordanåkers Luta |
| HD | grad C |
| ED | grad 0 |
| Ögon | ua 2009-08-06 |
| Tänder | fulltandad, bortopererad canintand |
| efter en träningsolycka | |
|
LP1 Pricken I fem år tjatade jag konstant efter en egen hund och som trettonåring fick jag Pricken, till vardags kallad Nova, en border collie utan stamtavla. Hon var långt ifrån den hund som jag hade föreställt mig från början: trefärgad med stående öron och en massa päls. Nova är raka motsatsen, och beteendemässigt är hon långt ifrån en drömhund. Hon har mycket svårt för andra hundar sen en händelse som valp, och hon är dessutom skygg för människor. Hon är även rädd för mycket andra saker, såsom ljud, stora traktorer/lastbilar m.m. Hon är en hund med ett väldigt svagt psyke som lätt stressar upp sig. Allt eftersom åren gått har hon lugnat ner sig och idag är hennes beteende mot människor hanterbart. De människor som hon träffar ofta älskar hon högt och hon älskar att bli klappad, bara hon vågar sig fram. Hon har ett ostabilt psyke i grunden som förvärrats genom negativa upplevelser under hennes valptid, innan hon kom till oss. Vi har jobbat otroligt mycket med Nova och hon kommer aldrig att bli en drömhund, men hon mognar med åren och hennes oönskade beteenden minskar i takt med det. Nova har inget speciellt träningsbehov som man tänker sig är typiskt för en border collie. När hon var tre år blev jag sängliggandes i två månader och hon fick ingen träning utan bara promenader men hon klättrade inte på väggarna för det. Hon är en väldigt lätt hund på så sätt, för om vila står på schemat så är det vad som gäller. När det väl är dags för träning vet hon dock inte vilket ben hon ska stå på! Agilityn är den sport som hon i princip lever för. På agilityplan är hon inte rädd för någon eller något, där kan vem som helst få henne att följa med och utföra hinder. Agilityn har hjälpt Nova mycket och stärkt hennes självförtroende. Fort och fel har det varit mycket av, men Nova blir allt mer sansad på banan och tävlar nu i både agility- och hoppklass 2. Lydnad är också
något som vi håller på med. Jag har kämpat otroligt mycket för att få en positiv
inställning hos Nova, då hon inte alls har uppskattat lydnaden lika mycket
som jag gör. Vi blev
dock uppflyttade till klass 2, år 2007 men fortsatte att tävla i klass 1
under 2008 då Nova tog tre förstapris till. Sedan gick tiden och vi kom
aldrig till start år 2009, men det gjorde vi året därpå, även om det bara
blev en start, debut
i klass 2. Det blev sedan en paus efter den starten, men vi tränar lydnad
med fokus på att börja tävla igen! Novas intresse för lydnaden har stigit
och hon tycker inte alls att den är tråkig, som hon tidigare gjorde.
|