|
Nelly, vår änglahund Nelly var verkligen världens bästa hund. Hon var en "once in a lifetime-dog". Nelly var verkligen speciell på alla sätt och vis, och ingen kommer någonsin att kunna ta hennes plats i mitt hjärta. Nelly var en omplacering som kom till våran familj i mars 1996, då var hon ett och ett halv år gammal. Vi fick henne p.g.a. allergi i den tidigare familjen och hon var en olydig odåga när hon kom till oss. Nelly och hennes åtta syskon kom till genom en tjuvparning. Hennes mamma var en polishund från Sollefteå hundskola och pappan var grannens svenska lapphund. Jag var tre år när Nelly blev en del av våran familj. I nästan 14 år fanns hon vid min sida och jag trodde aldrig att en hund kunde betyda så mycket som Nelly betydde för mig. Det är tack vare henne som mitt stora hundintresse växte fram. Jag och mamma fanns vid hennes sida när hon tog sitt sista andetag den sista augusti 2009. Det är det värsta jag har varit med om, men det var min skyldighet att finnas vid hennes sida när hon tog sitt sista andetag. Don't think of her as gone away, her yourney's just begun, life holds so many facets, this earth is only one. Just think of her as resting from the sorrows and the tears, in a place of warmth and comfort, where there are no days and years. Think how she must be wishing, that we could know today how nothing but our sadness can really pass away. And think of her as living in the hearts of those she touched, for nothing loved is ever lost and she was loved so much. Nelly var en väldigt pigg och frisk hund. Hon drog på sig någon öroninflammation då och då men annars var hon alltid frisk. Dock undgick hon inte cancern som hon drabbades av som tioåring. Alla kullsyskon som fått leva (många avlivades tidigt) har också haft någon form av cancer. Nelly var väldigt illa däran när det upptäcktes och hon hade inte överlevt länge till om hon inte opererats, det handlade om en dag eller bara några timmar. Efter operationen levde Nelly i fem år, tills dess att hon blev nästan 15 år gammal. Hon fick pålagringar på ryggslutet på gamla dagar, och hon hade vatten i lungorna vilket gjorde det mycket tungt för henne att andas på slutet och det var också det som bidrog till att vi lät henne somna in. Vi ville låta henne somna in medan hon ännu hade värdighet kvar i livet, för trots vattnet i lungorna var hon emellanåt väldigt pigg, och alltid glad. Jag är så glad att jag fick växa upp med denna underbara hund och jag kommer aldrig någonsin att glömma hennes tretton år i min familj. Nellys urna står placerad hemma på en egen hylla som morfar har gjort åt henne, bredvid hennes minneslykta och ett foto av henne. Hon är fruktansvärt saknad och våran familj kommer aldrig bli sig lik utan våran älskade svarta varg.
She walked away, couldn't say why she was leaving. She walked
away, she left all she had believed in.
|